VAD ÄR EGENTLIGEN ROSÉ och varför dricker vi allt mer?
Rosévin-säsongen har smygstartat på landets uteserveringar.
Under perioden maj-juli konsumeras betydande mängder rosé i Sverige. Under vintern ligger kategorin i dvala för att långsamt vakna i april. Vid månadsskiftet maj/juni toppar rosé-försäljningen på Systembolaget vid 10-15 procent av kategori vin - för att sedan sjunka till någon enstaka procent i slutet av augusti.
Det är en kategori som gradvis tagit allt större del av marknaden för vin även globalt. Varför?Idag utgörs världens samlade vinproduktion av ca 50% vitt vin, 42 % rött och 8% rosé. Vitt gick om rött i volym runt millennieskiftet och den rosa kategorin har vunnit mark på det röda vinets bekostnad de senaste 20 åren.
Det finns en rad orsaker som samverkar till rosévinets segertåg. En första är det varmare klimatet som gör att en större andel av konsumenter runt medelhavet - både turister och bofasta - efterfrågar lättare viner som kan serveras kylda. Det blir också svårare i vissa regioner (som runt medelhavet) att få en bra balans mellan mognad, alkohol och syra (fräschör) i röda viner. Alltså gör man rosé, som innebär att man skördar röda druvor lite tidigare för att få ett vin med högre syra och lägre alkohol.
Rosé får mindre tanniner och färg (tanniner och färg sitter i skalet) genom en varsam pressning av druvorna och kortare tid som de druvmusten får vara i kontakt med skalen.
Rosé är enklare och billigare att producera och ger snabbare intäkter eftersom vinet (oftast) ska ut på hyllorna utan någon längre lagring. De flesta viner som kommer nu är årgång 2025.
Ett annat fenomen som bidragit är sociala mediers framväxt. Rosé och mousserande är festligare och gör sig bättre på bild än vitt eller rött vin. Från Hamptons till Rivieran postas oändligt med bilder på ishinkar med rosévin under sommarhalvåret.
Rosévin har också i snitt lägre alkoholhalt (oftast i spannet 8%-12 %) vilket dels gör det lättare att dricka, dels passar in i ett ”hälsosammare” drickande (mindre berusning och färre kalorier).Rent allmänt har kvaliteten på rosévin höjts över decennierna.
Min ungdoms rosé (Matteus och Faisca till exempel), var lättdruckna och närmast ”halvtorra”, dvs sötare än dagens torra roséviner. Idag är de flesta roséviner torra och friska och fungerar utmärkt till plockmat och lättare rätter.
Var i Sveriges säljs (och dricks) det mest rosé? Överlägsen etta är Strömstads Systembolag. Det kan framstå som lite överraskande med tanke på att kommunen bara har 13 000 invånare… kanske har det något med norrmän och gränshandel att göra.
Mindre otippat är ju att Visby kommer tvåa. Almedalsveckan, Stockholmsveckan och Gotland som stor turistdestination juni-juli bidrar till volymerna.
Trea kommer Sundsvall/Birsta. Någon sorts rosé-hype tycks alltså drabba även Höga Kusten över sommaren. Passar det kanske till surströmming? Vad vet jag.
Så till den slutliga frågan – borde vi köpa och dricka mer rosé? Om vi letar efter okomplicerade viner med lite mindre negativa effekter av drickandet – varför inte? Det är lättdrucket och ser fint ut i glasen. Och för all del så finns idag ett litet antal riktigt bra, välgjorda roséviner som har sin nisch mellan tyngre vita viner och lättare röda.
