Änkorna som förändrande Champagne
Veuve Clicquot eller Gula Änkan som den också heter på den svenska marknaden, har fått sitt namn efter pionjären Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin.
Barbe-Nicole Ponsardin föddes 1777 i en välbärgad familj där fadern Philippe hade en fot i näringslivet och den andra i politiken. Genom att byta läger från rojalist till republikan i rätt tid klarade han sig oskadd och med företaget i behåll genom franska revolutionen, och familjen kom även att bli bekanta med Napoleon som vid ett par tillfällen gästade Ponsardins hem i Reims.
Philippe investerade i mark och började producera Champagne under andra halvan av 1700-talet och som ett led i att utöka verksamheten arrangerades ett äktenskap år 1798 mellan dottern Barbe-Nicole och François Clicquot, son till en förmögen textilhandlare som också börjat investera i Champagne. Hon blev dock änka redan 1805 efter att maken Francois gått bort i vad som officiellt tillskrevs tyfus-feber, men som kan ha varit självmord.
Kvinnor kunde varken äga eller driva verksamheter i Frankrike vid denna tidpunkt – med ett undantag – om kvinnan blev änka och ingen annan arvtagare fanns att driva företaget vidare.
Efter överenskommelser med sina svärföräldrar tog hon blott 27 år gammal över verksamheten och ägnade resten av sitt liv till att utveckla champagnehuset men även att förändra hur man gör Champagne.
All tillgängliga historiska data pekar på att hon var den första som gjorde en årgångs-betecknad Champagne, från året 1810. Under hennes ledning utvecklades metoden att särskilja jästfällningen i flaskorna efter den andra jäsningen, där flaskorna placeras i s.k. pupîtres med flaskhalsen nedåt och sedan roteras med jämna mellanrum för att samla all fällning under korken. Slutligen var Veuve Cliquot år 1818 det första hus som lanserade en rosé-champagne där vitt och rött basvin blandats.
Barbe-Nicole var även den första att satsa allt på exportmarknaden, framför allt Ryssland så snart Napoleon besegrats, och det kom att ge huset Cliquot en oerhört stark ställning på en viktig marknad där eliten runt tsaren drack stora mängder champagne. Framgångarna bidrog till att göra henne till en av Europas mest förmögna personer, och den i särklass rikaste om man räknar bort kungahusen.
En annan änka som tog över sin makes verksamhet, säkert med Veuve Cliquot som förebild, var Louise Pommery år 1860. Även hon bidrog till att förändra den ädla drycken i grunden genom att vara den första som började göra en torr Champagne, speciellt för den snabbt växande engelska marknaden. Fram till dess var all Champagne gjord med en betydande sockerhalt i den färdiga produkten, dels för att det var tidens smak, men också för att söta viner klarar transporter och lagring bättre än torra.
Det finns en ny (2025) och välgjord film om Veuve Cliquot som kan hittas på olika streaming-tjänster, baserad på en lika utmärkt bok som kom ut 2008. Och så finns ju drycken…
