Frankrike dominerade länge både i volym och värde på den globala vinmarknaden. Idag leder de i värde – tack vare ohotade världsledande varumärken som Bourgogne, Bordeaux och Champagne.
Italiens väg till att bli världens största vinexportör i volym var lång och sker i flera tydliga faser. Genom en kombination av industriell produktion, regional mångfald och ett antal mycket exportvänliga vintyper har Italien arbetat sig upp till förstaplatsen. Och den avgörande framgången kom med Prosecco.
Efter andra världskriget industrialiseras vinproduktionen snabbt i Italien. Landet producerar enorma mängder enkelt bordsvin (vino da tavola) för export till framför allt norra Europa. Konsumtionen i Tyskland, Storbritannien men även i USA växer kraftigt.
Strukturellt hade Italien tre fördelar:
· stor odlingsyta
· hög avkastning per hektar
· många kooperativ (särskilt i Veneto och Emilia-Romagna) som kunde leverera stora volymer druvor och druvmust till låga kostnader
Men kvalitetsryktet var svagt. Först under 60- och 70-talen utvecklar man sina kvalitetsbeteckningar (DOC-systemet). Under denna period börjar Italiens image ändras från billigt bordsvin till en modern kvalitetsproducent. Chianti, som i Sverige länge var ett billigt vin i rund flaska med ”bastkjol” börjar visa sin riktiga potential.
Under 80- och 90-talet växer också produktionen av ambitiösa, dyra kultviner på Bordeaux-druvor i Toscana, så kallade Super Tuscans som Tignanello, Sassicaia och Ornellaia.
På 1990-talet sker två avgörande saker. Dels globaliseras hela vinmarknaden och de stora marknaderna i USA och Kina öppnas upp på riktigt.
Italienska viner blir stilmässigt lättare att sälja internationellt, hjälpta av italiens varumärke som kulturnation, men också allt bättre kvalitet. Italien börjar då på allvar minska gapet mot Frankrike iexportvolym.
Sedan cirka 2008–2012 har Italien nästan varje år varit världens största vinexportör i volym men, nummer två i värde efter Frankrike. Under2010-talet passerar Italien ofta Frankrike i producerad volym vissa år.
Vilka vintyper drev Italiens exportboom?
Utan konkurrens så ligger Prosecco i topp som den absolut viktigaste faktorn. Ingen produkt har påverkat Italiens export lika mycket. Explosionen började runt 2010.
Prosecco marknadsfördes som ett betydligt billigare alternativ till Champagne - lätt, fruktigt som dessutom fungerar bra i cocktails (Aperol Spritz). Det växte fram en enorm produktion i Veneto och Prosecco blev världens mest exporterade mousserande vin.
God tvåa ligger Pinot Grigio som blev ett globalt fenomen tidigt2000-tal.
Ett lätt, friskt vin med neutral smak som dessutom var billigt. Det funkade mycket bra mot konsumenterna, inte minst på enklare restauranger. IUSA och Storbritannien blev “Pinot Grigio” nästan synonymt med ”ett glas vitt vin”.
Den tredje faktorn, som drivit både volym och värde, är Chianti och Toscana-viner. Chianti har varit Italiens klassiska exportvin sedan1950-talet. Under 1980-90-talen moderniserades regionen och det blev mindre volymer, högre kvalitet, bättre vinmakning och de nya prestigevinerna (Super Tuscans). Det gav Italien en premium-image som tidigare saknades.
På likande sätt, men med mindre volymer har Amarone och Barolo stärkt Italiens röda vin-volymer och Barolo definitivt i premium-segmentet.
Det finns några andra faktorer som ofta förbises. T ex att Italien har fler inhemska druvsorter än något annat land.
Det gör att de kan producera allt – mousserande, lätta vita, kraftiga röda och även eleganta röda (t ex nu är Sicilien på stark uppgång).
Italien har varit extremt konkurrenskraftigt i 3–15 € segmentet där den globala volymmarknaden finns.
Vill du lära dig mer om Italien också via glaset? Missa inte provningen Italien norr till söder den 26/3!
