Hur vet man om ett vin vinner på lagring? Vilka faktorer påverkar om man ska dricka ett vin ”ungt” eller om man ska vänta några år? Frågan kom upp på fredagens AW-provning och är inte helt enkel att besvara (och lämpar sig utmärkt för tema-provningar).
Av de viner som finns tillgängliga på Systembolaget - drygt 15 000 artiklar på deras webb - så är de allra flesta gjorda för att drickas inom 1-2 år efter att det ställts på hyllan. Alla enklare, billigare viner (under 100-lappen), alla boxar, nästan alla rosé-viner och en stor andel av de vita vinerna vinner inte på lagring. Efter 1-2 år tappar de i fräschör och "fel" egenskaper kommer att att märkas mer, t ex kan alkoholen bli mer framträdande, röda viner tappar frukt och syran märks tydligare.
Men - om man köper viner en liten bit upp i pris och väljer kvalitetsviner från regioner som Bordeaux, Bourgogne, Barolo och liknande, men även årgångs-champagne och lite dyrare vita viner på t ex riesling eller chenin blanc - då kommer vinerna nästan utan undantag att utvecklas med lite mer tid i flaskan. Söta viner, som Sauternes, portvin eller madeira, vinner nästan utan undantag på lagring. Om ett vin är lagringsbart eller inte beror på att antal faktorer, men främst vilken druva vinet gjorts på och vilken tradition som präglar regionen.
En druva som cabernet sauvignon t ex har tjockt skal som ger vinet färg och tanniner. Rätt skördad har den också hög syra och en mognad i frukten som gör att den kan omvandlas till ett vin som har mycket av "allt" - färg, doft, smak, struktur och alkohol. Ett Bordeaux-vin från ett bra år, som nu tillgängliga 2020 eller 2022 och som gjorts i klassisk stil kommer att utvecklas och bli mer harmoniskt och intressant ("komplext") med 10-20 års lagring. Som ungt kan det uppfattas som strävt och svårtillgängligt och man undrar vad man egentligen fick för hundralapparna. Samma kan gälla Barolo på nebbiolo från norra Italien och syrah från Rhônedalen, men även för mer exklusiva Bourgogne-viner på pinot noir. Tuffa och otillgängliga först, men magiska med åren.
Exakt vad som sker i flaskan med lagring är inte helt klarlagt, men de påtagliga effekterna är att strävheten och tanninerna, mjuknar. Syran lägger sig något och frukten byter långsamt karaktär från friska och kärva bär till mer torkade eller syltiga toner. I champagne dyker det upp noter av toast, brioche, nougat och det som först var krispiga gröna äpplen blir lite mer höst-äpplen. Man talar om att alla delarna integreras och att helheten blir mer harmonisk.
Så hur vet man om ett vin är gjort i mer tillgänglig stil eller behöver lagras? På Systembolagets hemsida framgår det ofta om det kan lagras. Annars är det bara att ge sig ut och läsa på vad producenten eller andra recensenter skrivit.
Sedan bör man ju addera sin egen smak också; vilken typ av viner gillar jag? Vad ska vi servera det till? Den mat som serveras påverkar upplevelsen av vinet. En köttbit med stekyta och smakrika tillbehör gör att ett kraftigt rödvin upplevs mjukare. En förrätt med skaldjur där citron och såser med hög syra förekommer gör ett vitt vin mjukare - syran i maten matchar syran i vinet.
Kom till Studio Winefulness och pröva dig fram till din smak! Jag tänker att det nog blir ett par tema-provningar på temat ungt vs lagrat under året.
